Min första tanke var att göra roligare lekplatser. Jag vill att lekplatserna ska vara roligare så att barnen ska leka bättre/längre och föräldrar får chans att vila eller läsa tidningen. Jag fick en idé om att rita labyrinter och figurer på marken men hade svårt att välja hur jag skulle gå till väga. Sedan fick jag idén om att försöka sprida fler leenden och kanske få folk att se varandra mer och visa lite mer omtanke. En rolig låda och små lappar med uppmaningar som: Le åt någon du inte känner och Säg hej till alla du möter blev resultatet. Jag gjorde lapparna på flera olika språk i ett försök att inte stänga ute folk. Det var roligt, men lite pirrigt att sätta upp min lilla låda på ett träd mitt i det offentliga rummet och det var väldigt spännande att sätta sig en bit bort och betrakta hur människor närmade sig lådan. Sedan kändes det väldigt bra och jag upptäckte att jag fick ta plats. Det var bara att våga.
Och där var ju svaret på en av frågorna. Vem har tillgång till det offentliga rummet: De modiga. Och man kan ju bli modiga av olika anledningar - som att man får en uppgift från skolan och på så sätt tvingas bli modig. Eller om man har en roll där det är okej, till exempel om man är utklädd till svensexan eller om man har sitt jobb i ryggen. Om jag har en skolklass med mig och gör saker i egenskap av lärare så blir det ju mycket lättare än om jag gör det som privatperson. Men jag tänker också att om man vill åstakomma en förändring och man vill det riktigt mycket så blir man tillräckligt modig.
Har vi åstakommit någon förändring då? Ja, det är klart. Varje intryck hon en människa blir ju en förändring som lagras i minnesbanken. Kanske har någon gått hem med ett leende på läpparna och jag har i alla fall blivit lite modigare. Många har säkert fått sig en tankeställare och kanske någon funderar vidare på att göra mer. Jag har funderat mer på idén om att rita på marken på lekplatsen och kommer nog att fixa till vår egen lekplats här hemma...
Jag är övertygad om att man kan hitta massor med bra sätt att jobba vidare med det offentliga rummet med elever i olika åldrar. Barn tycker en massa och jag tror att det är viktigt att vi visar dem att man kan påverka sin omgivning på flera sätt. Hörde någongång för länge sedan att mindre än tio procent av svenska folket hade någonsing skickat en insändare till en tidning. Om vi som lärare visar olika vägar för att påverka och förändra och låter barnen prova dem så blir det inte lika svårt att göra det som vuxen. Då kanske vi kommer närmre det demokratiska samhället vi vill leva i.
Jag är övertygad om att man kan hitta massor med bra sätt att jobba vidare med det offentliga rummet med elever i olika åldrar. Barn tycker en massa och jag tror att det är viktigt att vi visar dem att man kan påverka sin omgivning på flera sätt. Hörde någongång för länge sedan att mindre än tio procent av svenska folket hade någonsing skickat en insändare till en tidning. Om vi som lärare visar olika vägar för att påverka och förändra och låter barnen prova dem så blir det inte lika svårt att göra det som vuxen. Då kanske vi kommer närmre det demokratiska samhället vi vill leva i.
Dagens länktips: goanimate.com kommer egentligen från min tolvåriga dotter som satt och pysslade med sin nya dator i en massa timmar igår på just den här sajten. Något man kanske skulle kunna jobba med i undervisningen när man pratar om film och serier och hur man gör en berättelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar